Det som var ett skämt vid nio blev potentiell verklighet vid tolv.
Tvära kast och följt av en extrem obeslutsamhet.
Varför kan inte livet vara så som jag planerat det?
onsdag 14 november 2007
onsdag 24 oktober 2007
Evig ungdom
Var i dag på ett "skolelever firar FN-dagen-jobb" och lyckades med konststycket att inom ungefär tre minuter efter att jag kommit dit bli utskälld av en lärare.
Hon skrek mer eller mindre åt mig att snabbt sätta mig eftersom de skulle börja.
"Ja, men först ska jag tänka ut vart som det passar bäst att jag är", sa jag och viftade lite diskret med min tidningspenna.
Hon förstod inte riktigt hinten om att jag var reporter.
Naturligtvis var jag en högstadieelev. Till hennes försvar kan sägas att jag hade en högstadieprao i hälarna och visst ser jag ung ut... Men det var ändå en hyfsat skamsen lärare som sprang i kapp redaktionsbilen för att be om ursäkt.
Fast samtidigt, även om jag varit elev var tonen knappast passande... Lite respekt även mot elever skulle inte skada.
Men visst är det trevligt att veta att jag fortfarande kan wallraffa på högstadiet.
Hon skrek mer eller mindre åt mig att snabbt sätta mig eftersom de skulle börja.
"Ja, men först ska jag tänka ut vart som det passar bäst att jag är", sa jag och viftade lite diskret med min tidningspenna.
Hon förstod inte riktigt hinten om att jag var reporter.
Naturligtvis var jag en högstadieelev. Till hennes försvar kan sägas att jag hade en högstadieprao i hälarna och visst ser jag ung ut... Men det var ändå en hyfsat skamsen lärare som sprang i kapp redaktionsbilen för att be om ursäkt.
Fast samtidigt, även om jag varit elev var tonen knappast passande... Lite respekt även mot elever skulle inte skada.
Men visst är det trevligt att veta att jag fortfarande kan wallraffa på högstadiet.
måndag 22 oktober 2007
Skrivångest
Har aldrig haft några litterära ambitioner.
Varför får jag då ångest över alla briljanta skribenter som finns?
En känsla av otillräcklighet insmyger sig...
En stund, för att sedan fly bort.
Varför får jag då ångest över alla briljanta skribenter som finns?
En känsla av otillräcklighet insmyger sig...
En stund, för att sedan fly bort.
torsdag 18 oktober 2007
Mediecirkus
I dag var jag på ett av mina första hysteriska jobb, biljettsläpp inför schagerspektakelt. Jag och alla andra medier var där. Det var skoj, och konstigt nog var jag totalt oförberedd på att det skulle vara mediehysteri.
Jag fick leka tv-fotograf vilket gick hyfsat till svt och tv4 började dyka upp. Då började jag inse att jag är alldeles för kort för ett kamerastativ ich att jag inte hunnit vitbalansera i hetsen. Men... konstigt nog blev inslaget helt ok... om kanske inte "riktig tv-klass".
Skoj var det i alla fall och jag kunde inte låta bli att förundras över att vi allihop sprang runt som yra höns för något som kanske inte är en sån big deal.
Men sådan är mediecirkusen i bland.
Jag fick leka tv-fotograf vilket gick hyfsat till svt och tv4 började dyka upp. Då började jag inse att jag är alldeles för kort för ett kamerastativ ich att jag inte hunnit vitbalansera i hetsen. Men... konstigt nog blev inslaget helt ok... om kanske inte "riktig tv-klass".
Skoj var det i alla fall och jag kunde inte låta bli att förundras över att vi allihop sprang runt som yra höns för något som kanske inte är en sån big deal.
Men sådan är mediecirkusen i bland.
onsdag 17 oktober 2007
Det får man för att man åkt bil
Det var tungt att cykla de sju kilometerna uppför från redaktionen i dag.
Hade väldiga problem att öppna hissdörren.
Det var lite tungt, men vad kan man vänta sig när man glassat runt i bil i över två veckor.
Å andra sidan är hissdörren svåröppnad även utan otymplig cykel.
Hade väldiga problem att öppna hissdörren.
Det var lite tungt, men vad kan man vänta sig när man glassat runt i bil i över två veckor.
Å andra sidan är hissdörren svåröppnad även utan otymplig cykel.
onsdag 10 oktober 2007
Yupp, mitt hem är bland de fulaste husen som finns
Haha, en rätt stor del av vlt.se-läsarna tycker att mitt hus är ett av de fulaste husen i stan.
Jag brukar beskriva vägen hit med "och så ser du det fulaste hus du nånsin sett och där bor jag". Verkar som jag är långt i från ensam att tycka så.
Bjurhovdatoppen är inte vacker.
Jag brukar beskriva vägen hit med "och så ser du det fulaste hus du nånsin sett och där bor jag". Verkar som jag är långt i från ensam att tycka så.
Bjurhovdatoppen är inte vacker.
tisdag 9 oktober 2007
Mitterminsrapport
Fy fan. Egentligen behövs inte fler ord. All ambition att skriva något som är ens det minsta intressant i texten är som bortblåst.
tisdag 2 oktober 2007
Egentligen borde det vara självklart
I dagens svenskan säger centerns Christer Mellstrand att barnbidraget bör slopas och inte ges till höginkomsttagare.
Även om problemen med administrativ kostnader och gränsdragningar skulle bli stora kan jag inte annat än att hålla med. Varje gång när jag hör om föräldrar som stoppar undan barnbidraget för att ge till barnet när det fyller 18 blir jag lika förbannad.
Visst är det inte fel att ge barn en bra start i livet med sparade pengar. Men jag har faktiskt ingen lust att lägga min skatt på att barn i familjer med två välavlönade föräldrar kan köpa sig en lägenhet i innerstan.
Däremot betalar jag gärna till de som verkligen använder barnbidraget till det som det är tänkt för får det. Att ge barn en bra tillvaro just då oavsett om det betyder att familjen kan ha en bil att skjutsa till träningarna, att de kan få nya glasögon när de behöver eller bidrar till huslånen så att barnet får bo kvar i sitt hus även efter föräldrarnas skilsmässa.
Dessutom vet jag att det finns föräldrar som till och med tycker att föräldrar som inte stoppar undan barnbidraget för barnens kommande lägenhetsköp försummar sina barn. Skitsnack och bara ett bevis på att dagens system är åt skogen.
Bättre då att höja barnbidraget till det dubbla för dem som verkligen behöver det.
Även om problemen med administrativ kostnader och gränsdragningar skulle bli stora kan jag inte annat än att hålla med. Varje gång när jag hör om föräldrar som stoppar undan barnbidraget för att ge till barnet när det fyller 18 blir jag lika förbannad.
Visst är det inte fel att ge barn en bra start i livet med sparade pengar. Men jag har faktiskt ingen lust att lägga min skatt på att barn i familjer med två välavlönade föräldrar kan köpa sig en lägenhet i innerstan.
Däremot betalar jag gärna till de som verkligen använder barnbidraget till det som det är tänkt för får det. Att ge barn en bra tillvaro just då oavsett om det betyder att familjen kan ha en bil att skjutsa till träningarna, att de kan få nya glasögon när de behöver eller bidrar till huslånen så att barnet får bo kvar i sitt hus även efter föräldrarnas skilsmässa.
Dessutom vet jag att det finns föräldrar som till och med tycker att föräldrar som inte stoppar undan barnbidraget för barnens kommande lägenhetsköp försummar sina barn. Skitsnack och bara ett bevis på att dagens system är åt skogen.
Bättre då att höja barnbidraget till det dubbla för dem som verkligen behöver det.
måndag 1 oktober 2007
Definitionen av gnällig tvättstugekärring
I lyckan över internet infinner sig en viss blogghysteri, men detta inlägg trodde jag aldrig att jag skulle skriva.
Jag har blivit en gnällig tvättstugekärring.
Till saken hör att vi i huset har den sunkigaste lilla tvättstuga jag sett, plus att vi bor för många på dessa tre tvättstugor. Så jag måste helt enkelt hinna med alla tvättar på de fjuttiga dyrbara tre kvällstvättimmar.
Och vad händer?
För andra gången i rad ligger någon annans tvätt. Idag behagade maskinen inte vara klar förrän tjugo över, när jag borde vara halvvägsklar med min första maskin.
Dessutom hade idioten inte använt någon centrifug överhuvudtaget, varpå hans tvätt var plaskvåt.
Så jag skriver en lapp...
EN LAPP!!!
En gnällig tvättstugelapp.
Oerhört trevlig i och för sig, vänligt förklarande att det plaskvåta tvätten ligger i torktumlaren, och ett vänligt påpekande om personen kunde ta sina kläder i från rummet till sju eftersom jag av omtanke av de som bor granne med tvättstugan måste vara klar vid tio.
Men ändå...
Jag har blivit en gnällig tvättstugekärring.
Till saken hör att vi i huset har den sunkigaste lilla tvättstuga jag sett, plus att vi bor för många på dessa tre tvättstugor. Så jag måste helt enkelt hinna med alla tvättar på de fjuttiga dyrbara tre kvällstvättimmar.
Och vad händer?
För andra gången i rad ligger någon annans tvätt. Idag behagade maskinen inte vara klar förrän tjugo över, när jag borde vara halvvägsklar med min första maskin.
Dessutom hade idioten inte använt någon centrifug överhuvudtaget, varpå hans tvätt var plaskvåt.
Så jag skriver en lapp...
EN LAPP!!!
En gnällig tvättstugelapp.
Oerhört trevlig i och för sig, vänligt förklarande att det plaskvåta tvätten ligger i torktumlaren, och ett vänligt påpekande om personen kunde ta sina kläder i från rummet till sju eftersom jag av omtanke av de som bor granne med tvättstugan måste vara klar vid tio.
Men ändå...
The centre of the mediacirkus
Herregud, varenda j*a medium hakar på den ammande skattenämndsledamoten. Jag förstår inte riktigt. Men det är ju roligt att min Hallsta/Sura-redaktion hamnar i fokus första dagen jag är där. Även om jag inte kan ta något som helst credd.
Nu måste jag tvätta. Fan vad jag hatar det.
Men att ha internet är bra. Kommer nog inte bli så mycket städat i dag... fast sjutton vad det behövs......
Nu måste jag tvätta. Fan vad jag hatar det.
Men att ha internet är bra. Kommer nog inte bli så mycket städat i dag... fast sjutton vad det behövs......
Internet!!!
Åh, vilken sjukt härlig känsla att ÄNTLIGEN ha fått i gång det förbaskade bredbandet!
Oerhört konstigt att Bredbandsbolagets support och tekniker inte är överens om huruvida de behöver komma in i lägenheten för att koppla in en linje. Och att de kräver att den hårt arbetande ska svara i telefon på dagtid...
Men, bättre sent än aldrig...
Fick i dag uppmaningen av en intervjuperson att be uppgiftslämnaren dra åt helvete... Vet inte riktigt hur jag ska lösa det eftersom det var en väldigt hemlig uppgiftslämnare... Antar att det här är ett så gott sätt som något.
Oerhört konstigt att Bredbandsbolagets support och tekniker inte är överens om huruvida de behöver komma in i lägenheten för att koppla in en linje. Och att de kräver att den hårt arbetande ska svara i telefon på dagtid...
Därav det sjukt långa blogguppehållet...
Men, bättre sent än aldrig...
Fick i dag uppmaningen av en intervjuperson att be uppgiftslämnaren dra åt helvete... Vet inte riktigt hur jag ska lösa det eftersom det var en väldigt hemlig uppgiftslämnare... Antar att det här är ett så gott sätt som något.
torsdag 21 juni 2007
Långsamhetens dag
Tydligen är det Långsamhetens dag idag. Min hjärna måste ha förstått det, för idag händer inte mycket där uppe. Lite internet-snokande i saker jag inte har med att göra (men fy så nyfiken jag är), lite spelande och lite bloggläsande. Behöver kanske vara ledig mer än vad jag tror eller kanske är det det jag inte borde vara.
Don't call me mam!
Nytt bloggutseende igen, lite over-the-top, men herregud det är ändå sommar och somrigt intryck ger det igen. Nu har jag till och med förstått tillräckligt mycket html för att kunna rädda länklistan (som jag får fylla på igen någon annan dag.)
Introduktionen i jobbandet har gått förvånansvärt bra. Än så länge inga ångest-attacker (även om det var fruktansvärt skönt att i morse veta att jag inte skulle gå dit.
Däremot lite sorgset att de tre dagarna förra veckan gick så väldigt fort. Får allvarligt överväga att gifta mig dit eller något. För betala själv har jag sannerligen inte råd med.
Allt var dock inte frid och fröjd. Alla förbaskade engelsmän som överfaller en i varenda butik man går in i envisades med att kalla oss mam eller madam. WTF?
Förvisso stämde ju benämningen på min kära vän, men vad har jag gjort för ont? Översköjdes ett flertal gånger med en lust att klappa till personen i fråga.
Det bästa skotanten på Clarks gjorde, förutom att övertyga mig om att inte köpa en halv storlek för små skor, var helt klart att önska oss "girls" en trevlig dag. Så ska det låta. Normalt sett skulle jag blivit irriterad av att bli girlad, men det är i alla fall inget jäkla madam!
Introduktionen i jobbandet har gått förvånansvärt bra. Än så länge inga ångest-attacker (även om det var fruktansvärt skönt att i morse veta att jag inte skulle gå dit.
Däremot lite sorgset att de tre dagarna förra veckan gick så väldigt fort. Får allvarligt överväga att gifta mig dit eller något. För betala själv har jag sannerligen inte råd med.
Allt var dock inte frid och fröjd. Alla förbaskade engelsmän som överfaller en i varenda butik man går in i envisades med att kalla oss mam eller madam. WTF?
Förvisso stämde ju benämningen på min kära vän, men vad har jag gjort för ont? Översköjdes ett flertal gånger med en lust att klappa till personen i fråga.
Det bästa skotanten på Clarks gjorde, förutom att övertyga mig om att inte köpa en halv storlek för små skor, var helt klart att önska oss "girls" en trevlig dag. Så ska det låta. Normalt sett skulle jag blivit irriterad av att bli girlad, men det är i alla fall inget jäkla madam!
fredag 15 juni 2007
Som ett brev på posten...
Som en trevlig liten present låg en påminnelse från Telia i brevlådan när jag kom hem från världens mysigaste stad.
Jag måste verkligen säga upp mitt abonnemang. Jag pratar ju bara i mobil ändå. Sist låg mina samtalskostnader på 4 kronor. Därför blir jag lika sur varje gång jag får deras räkning. Så onödigt.
Sist tydligen tillräckligt sur för att helt radera ut räkningen ur mitt minne. Så nu får jag betala påminnelseavgift också. Inte okej.
Jag måste verkligen säga upp mitt abonnemang. Jag pratar ju bara i mobil ändå. Sist låg mina samtalskostnader på 4 kronor. Därför blir jag lika sur varje gång jag får deras räkning. Så onödigt.
Sist tydligen tillräckligt sur för att helt radera ut räkningen ur mitt minne. Så nu får jag betala påminnelseavgift också. Inte okej.
måndag 11 juni 2007
Yrke: Inbrottstjuv
Jag tror att jag har hittat vad jag bör sysselsätta mig med om journalistiken skiter sig.Trodde aldrig att jag numera skulle komma igenom källarfönstret.
Men när dörrskiten blåser igen. Vad gör man?
Några sår och en mängd jord och pollenpartiklar senare står jag i källaren hyfsat välbehållen. Visserligen höll fönstret på att hoppa ur gängorna, men ändå.
Jag ska nog erbjuda mig att måla fönstret också.
Tvätt och äventyr
Tvättar som en galning för att packa ordning inför London. Vilket är sjukt löjligt egentligen. För tre dar är bara tre dar. Men tre dar av sann lycka förtjänar rätt och rena kläder.
Snart ut på biläventyr i Vallentuna där besiktning av väns bil väntar. Har nog inte varit där sedan jag var stans sångfågel nummer ett. När jag blir rik och berömd kommer de klassiska klippen på mina fantastiska insatser att visas.
Så det är nog bäst att jag skiter i det där med rik och berömd. Så att det förblir preskriberat.
Snart ut på biläventyr i Vallentuna där besiktning av väns bil väntar. Har nog inte varit där sedan jag var stans sångfågel nummer ett. När jag blir rik och berömd kommer de klassiska klippen på mina fantastiska insatser att visas.
Så det är nog bäst att jag skiter i det där med rik och berömd. Så att det förblir preskriberat.
fredag 8 juni 2007
Bio och hyllningar
Eftersom jag var kände mig sjukt osocial igår, men ändå inte ville (eller kunde) sitta hemma och rulla tummarna, gick jag själv på bio.
Egentligen är det knäppt att jag aldrig tidigare gått själv, för det är inte världens mest sociala grej att sitta i mörker och glo på en gigantisk vit duk. Rätt så trevligt att sitta i lugn och ro. Om inget annat funkar i Västerås vet jag ju i alla fall vad jag kan göra.
Såg Pirates 3 eftersom det var den enda film som började inom rimligt kort tid. Kan väl knappast kan beskrivas som något större mästerverk, inte ens effektmässigt. Fram mot de sista action-scenerna kom jag på mig själv med att sitta och gäspa. Fast i ärlighetens namn var jag rätt trött.
En kul grej var att jag inte kunde se Mr Gibbs en enda gång utan att tänka på en viss radiolärare. Tror inte den verkliga likheten är riktigt så stor som jag upplevde den igår, utan det är snarare ett resultat av latent separationsångest från allt vad JMK heter.
Det här har verkligen varit den bästa klassen sedan mellanstadiet. Det finns inte en enda av er jag genuint hatar!
Egentligen är det knäppt att jag aldrig tidigare gått själv, för det är inte världens mest sociala grej att sitta i mörker och glo på en gigantisk vit duk. Rätt så trevligt att sitta i lugn och ro. Om inget annat funkar i Västerås vet jag ju i alla fall vad jag kan göra.
Såg Pirates 3 eftersom det var den enda film som började inom rimligt kort tid. Kan väl knappast kan beskrivas som något större mästerverk, inte ens effektmässigt. Fram mot de sista action-scenerna kom jag på mig själv med att sitta och gäspa. Fast i ärlighetens namn var jag rätt trött.
En kul grej var att jag inte kunde se Mr Gibbs en enda gång utan att tänka på en viss radiolärare. Tror inte den verkliga likheten är riktigt så stor som jag upplevde den igår, utan det är snarare ett resultat av latent separationsångest från allt vad JMK heter.
){kind=link}
Det här har verkligen varit den bästa klassen sedan mellanstadiet. Det finns inte en enda av er jag genuint hatar!
Det finns inget andra ord än de som sades i tisdagens briljanta tal: just briljanta och fantastiska.
tisdag 5 juni 2007
Utspillda popcorn och krossade porslinsdrömmar
Avslutning med innebandytjejerna igår. Lite fint när 20 personer skriker nej när man meddelar att man slutar som ledare. Men ändå rätt skönt. Har inte riktigt haft den rätta motivationen det senaste året.
Kul avslutning på något Sandrews-kontor. Taco-buffé och förhandsvisning av någon ungdomsfilm som har premiär i höst. Ingen film jag någonsin skulle ha sett annars, men betydligt mindre seg än många andra ungdomsfilmer.
Annars har jag besökt oerhört många DUKA de senaste dagarna, med stigande frustration. Porslinet jag samlat på i ett par år försvann utan förvarning ur sortimentet. Det mesta har jag lyckats få ihop nu, men vanliga flata tallrikar har jag alldeles för få av. Vilket bara bekräftar att man inte ska samla på en serie eftersom man alltid hamnar i situationen att man saknar en massa delar.
Kul avslutning på något Sandrews-kontor. Taco-buffé och förhandsvisning av någon ungdomsfilm som har premiär i höst. Ingen film jag någonsin skulle ha sett annars, men betydligt mindre seg än många andra ungdomsfilmer.
Annars har jag besökt oerhört många DUKA de senaste dagarna, med stigande frustration. Porslinet jag samlat på i ett par år försvann utan förvarning ur sortimentet. Det mesta har jag lyckats få ihop nu, men vanliga flata tallrikar har jag alldeles för få av. Vilket bara bekräftar att man inte ska samla på en serie eftersom man alltid hamnar i situationen att man saknar en massa delar.
torsdag 24 maj 2007
Förlåt mig!
Jag är en dålig människa.
Nu ska jag åka iväg och lämna tillbaka tre böcker till Södertörn. Inser när jag bläddrar i bokhögen att jag varken läst Skolan och kulturarvet eller Media reception studies.
Jag borde ha läst dessa böcker och inkluderat dem i min c-uppsats. Men det har jag inte, varken läst dem eller gjort klart c-uppsatsen.
Jag bryr mig helt enkelt inte om journalistikvetenskap. 90 % känns som helt meningslöst och verklighetsfrämmande. Att därför sätta mig och göra klart det förbaskade projektet känns inte som det jag helst av allt vill göra. Så oddsen att det faktiskt blir så någon gång är skyhöga.
Men förlåt, alla ni som varje vecka i över ett år gått till Södertörns bokhyllor och suktat efter Neil Postmans mästervärk. Förlåt!
Jag är en dålig människa.
Nu ska jag åka iväg och lämna tillbaka tre böcker till Södertörn. Inser när jag bläddrar i bokhögen att jag varken läst Skolan och kulturarvet eller Media reception studies.
Jag borde ha läst dessa böcker och inkluderat dem i min c-uppsats. Men det har jag inte, varken läst dem eller gjort klart c-uppsatsen.
Jag bryr mig helt enkelt inte om journalistikvetenskap. 90 % känns som helt meningslöst och verklighetsfrämmande. Att därför sätta mig och göra klart det förbaskade projektet känns inte som det jag helst av allt vill göra. Så oddsen att det faktiskt blir så någon gång är skyhöga.
Men förlåt, alla ni som varje vecka i över ett år gått till Södertörns bokhyllor och suktat efter Neil Postmans mästervärk. Förlåt!
Jag är en dålig människa.
onsdag 23 maj 2007
Minister i Outlook
Sten Tolgfors är en minister jag inte riktigt förstår mig på. Så gott som varje dag gör eller säger han något som hamnar i min inkorg. I och för sig läser jag sällan eller aldrig vad det handlar om, men jag noterar ändå att han verkar göra rätt så mycket. Ändå är det sällan eller aldrig jag hör talas om honom i media. Vad beror det på? Kanske är det bara jag som egentligen inte är så värst intresserad av handelsfrågor och missar alla de tusentals artiklar han figurerar i.
Men han ser ju ganska trevlig ut i alla fall?
Meningsfullt?
Är så sjukt opeppad inför tidningsuppgiften. Förmodligen är det inget större fel på Kristianstadbladet, men fy vad trist det är att läsa den i det här syftet.
tisdag 22 maj 2007
En flaska som heter Bengt
Bläddrade igenom en massa kort och hittade det här från i julas.
Frågorna som hopar sig är många...
Vem är Bengt?
Hur, när och varför ristade han in sitt namn?
Och framför allt, vad innehöll flaskan då?
Livet är fyllt av mysterier.
I behov av städmani (alternativt städrobot)
Nu borde jag ha städat i flera timmar. (Egentlige borde jag ha gjort källkritik uppgiften, men det är så osannolikt att jag faktisk skulle ha gjort att det knappt är värt att kommentera.)
Men åter till städningen. Jag hatar verkligen att städa. Eller egentligen kan det vara lite kul, men då ska det vara ordentliga saker som att slita ut allt i ett skåp för att städa inuti skåpet eller så. I och för sig brukar jag tröttna halvvägs och sakerna står kvar ute på golvet istället för i skåpet, men ändå.
Men vanlig plocka-undan-saker-städning är fruktansvärt tråkigt. Så fruktansvärt att jag egentligen borde överväga att leja bort städningen. Men eftersom jag varken har ekonomi eller någon egentligen lust att låta någon annan studera mitt moraliska förfall funkar inte det. Jag skulle också vara tvungen att städa innan jag lät någon komma och städa och det förstör ju lite poängen.
Men en sån där städ-robot som det finns i The Sims skulle sitta fint. En sån lagar ju till och med mat. Och det hatar jag ju också att göra.
Men åter till städningen. Jag hatar verkligen att städa. Eller egentligen kan det vara lite kul, men då ska det vara ordentliga saker som att slita ut allt i ett skåp för att städa inuti skåpet eller så. I och för sig brukar jag tröttna halvvägs och sakerna står kvar ute på golvet istället för i skåpet, men ändå.
Men vanlig plocka-undan-saker-städning är fruktansvärt tråkigt. Så fruktansvärt att jag egentligen borde överväga att leja bort städningen. Men eftersom jag varken har ekonomi eller någon egentligen lust att låta någon annan studera mitt moraliska förfall funkar inte det. Jag skulle också vara tvungen att städa innan jag lät någon komma och städa och det förstör ju lite poängen.
Men en sån där städ-robot som det finns i The Sims skulle sitta fint. En sån lagar ju till och med mat. Och det hatar jag ju också att göra.
Rubrik rubrik
Tiden går alldeles för fort nu känner jag. Snart måste jag pallra mig iväg till skolan vilket jag inte har speciellt stor lust med. Är något trött på Persson i allmänhet och extremt trött på källkritik (vilket ju är illavarslande eftersom det här är första dagen av källkritik.)
Insåg igår på Råsunda att min magic touch verkar vara något för historieböckerna. Det tog hiskeligt många matcher innan jag bevittnade en förlust. Visst, jag var inte på alla matcher men de jag var på innebar allt som oftast tre poäng. Valenica är faktiskt en av de första förlusterna jag minns och det var inte direkt bland de första matcherna jag såg. Vinst mot Norrköping 4-0 minns jag bättre, men det måste ha varit någon gång på lågstadiet så det var ändå en lång period jag slapp se förluster. Igår inte förlust, men väl sanslöst dåligt spel mot slutet. Dessutom vände vinden så regnet blåste in på oss. För att göra saken värre liksom.
Kul i alla fall att studera Norlings vankanden fram och tillbaka. Något jag satt och funderade över många gånger är hur Norlings sparsamma gestikuleringar går fram till spelarna på andra kanten. De ser väl knappast det, eller?
Insåg igår på Råsunda att min magic touch verkar vara något för historieböckerna. Det tog hiskeligt många matcher innan jag bevittnade en förlust. Visst, jag var inte på alla matcher men de jag var på innebar allt som oftast tre poäng. Valenica är faktiskt en av de första förlusterna jag minns och det var inte direkt bland de första matcherna jag såg. Vinst mot Norrköping 4-0 minns jag bättre, men det måste ha varit någon gång på lågstadiet så det var ändå en lång period jag slapp se förluster. Igår inte förlust, men väl sanslöst dåligt spel mot slutet. Dessutom vände vinden så regnet blåste in på oss. För att göra saken värre liksom.
Kul i alla fall att studera Norlings vankanden fram och tillbaka. Något jag satt och funderade över många gånger är hur Norlings sparsamma gestikuleringar går fram till spelarna på andra kanten. De ser väl knappast det, eller?
måndag 14 maj 2007
Västerås duger bra...
Söndagen spenderades i bil fram och tillbaka till Västerås. Kom iväg långt efter målet "åka vid nio", snarare runt tolv. Men väl framme konstaterade jag snabbt att visst ligger det tänkta boendet lite långt ifrån centrum, men stan är ju egentligen skitliten så den lilla sträckan ska jag väl överleva. Tänk vilken bra kondition jag kommer att få när jag cyklar fram och tillbaka.
Den andra insikten var att man ska inte lita blint på de få kommentarer man hittar om ett område på internet. Herregud, det var ju jättefint. Fräscha hus (även om mitt tilltänkta är apfult), lite trevlig skog och månag gräsytor. Två "pizzabutiker" precis bredvid. Det såg lite ut som området mellan Skärholmen och Sätra (som säkert hör till nåt av de områdena, men som jag aldrig riktigt fattat vart det hör). Fast det var snyggare på något sätt, även om jag gärna ser det i ett rosarött skimmer eftersom jag egentligen inte har så många valmöjligheter. Men sammanfattningsvis en oerhört positiv känsla.
Tidningshuset såg också bra ut. En flashig glasbyggnad. Trevliga parker precis i närheten och gamla, fina hus. Fick nästan lite Cambridge-känsla, fast med nyare trähus istälet för gamla stenhus.
Det går nog att överleva i Västerås också.
Den andra insikten var att man ska inte lita blint på de få kommentarer man hittar om ett område på internet. Herregud, det var ju jättefint. Fräscha hus (även om mitt tilltänkta är apfult), lite trevlig skog och månag gräsytor. Två "pizzabutiker" precis bredvid. Det såg lite ut som området mellan Skärholmen och Sätra (som säkert hör till nåt av de områdena, men som jag aldrig riktigt fattat vart det hör). Fast det var snyggare på något sätt, även om jag gärna ser det i ett rosarött skimmer eftersom jag egentligen inte har så många valmöjligheter. Men sammanfattningsvis en oerhört positiv känsla.
Tidningshuset såg också bra ut. En flashig glasbyggnad. Trevliga parker precis i närheten och gamla, fina hus. Fick nästan lite Cambridge-känsla, fast med nyare trähus istälet för gamla stenhus.
Det går nog att överleva i Västerås också.
söndag 13 maj 2007
Den största Eurovision-skandalen
Som en egentligen helt obegripligt stor andel av svenska folket var man ju tvungen att bänka sig framför TV:n igår.
Att en stor del av resultatet var minst sagt typisk så där Eurovision-konstigt man inte vill tänka på behöver man egentligen inte gå in på. Att Europas röstande TV-publik inte har någon smak är egentligen ingen nyhet. (Fast det är inget större fel på Serbiens låt.)
Men ingenstans har någon uppmärksammat årets värsta skandal! Aftonbladets röstningsschema, sånt där man fyller i själv, fanns inte i tidningen!
Hallå! Att sitta och fylla i rösterna är ju halva nöjet med hela röstningsproceduren. Ja, jag vet att fyrtiotvå länder är jäkligt mycket och att det skulle ta år att redovisa rösterna med det gamla hederliga sättet. Men ändå liksom.
Ja, det är sjukt schlagernördigt att tycka att röstredovisningen ska vara höjdpunkten. Men när låtkvalitén är som den är...
Men i alla fall, min mycket mindre än den borde vara vetenskapliga undersökning tyder ändå på att färre länder än förra året gav tolvor till geografiska grannländer. (Inte för att jag har sparat statistiken från förra året, så nördiga är vi inte.) Serbien fick till exempel tolvor av "västländer" som Schweiz, Österrike och Finland. Så att öst bara vinner på grannröstning är rent skitsnack. Därmed inte sagt att många länder röstade skitkonstigt. Sveriges 18:e placering är helt sanslös. Men som någon vis person sa:
Kvällens höjdpunkt var annars solklart André Pops. Hans inhopp var briljant.
Att en stor del av resultatet var minst sagt typisk så där Eurovision-konstigt man inte vill tänka på behöver man egentligen inte gå in på. Att Europas röstande TV-publik inte har någon smak är egentligen ingen nyhet. (Fast det är inget större fel på Serbiens låt.)
Men ingenstans har någon uppmärksammat årets värsta skandal! Aftonbladets röstningsschema, sånt där man fyller i själv, fanns inte i tidningen!
Hallå! Att sitta och fylla i rösterna är ju halva nöjet med hela röstningsproceduren. Ja, jag vet att fyrtiotvå länder är jäkligt mycket och att det skulle ta år att redovisa rösterna med det gamla hederliga sättet. Men ändå liksom.
Ja, det är sjukt schlagernördigt att tycka att röstredovisningen ska vara höjdpunkten. Men när låtkvalitén är som den är...
Men i alla fall, min mycket mindre än den borde vara vetenskapliga undersökning tyder ändå på att färre länder än förra året gav tolvor till geografiska grannländer. (Inte för att jag har sparat statistiken från förra året, så nördiga är vi inte.) Serbien fick till exempel tolvor av "västländer" som Schweiz, Österrike och Finland. Så att öst bara vinner på grannröstning är rent skitsnack. Därmed inte sagt att många länder röstade skitkonstigt. Sveriges 18:e placering är helt sanslös. Men som någon vis person sa:
90 procent av allt är skit."
Kvällens höjdpunkt var annars solklart André Pops. Hans inhopp var briljant.
fredag 11 maj 2007
Omtumlande avslöjande
Herregud, är det verkligen sant. Expressen kommer idag med det osannolika beskedet. Jag vet inte riktigt hur världen ska hämta sig från chocken.
Jessica Simpson är naturlig brunett.
Varför kollar jag på sån skit? Jag vet inte, något slags självplågande drag antar jag.
Jessica Simpson är naturlig brunett.
Varför kollar jag på sån skit? Jag vet inte, något slags självplågande drag antar jag.
onsdag 9 maj 2007
Knappt medveten
Åh, vad jobbigt det är att inte vakna. Klockan är nu nästan halv elva och trots min ambition att vara något så när nyttig vid sju-tiden (eller i alla fall halv åtta) har jag fortfarande inte gjort något vettigt. Bara tagit mig till skolan (i och för sig en bedrift). Men ändå känner jag mig halvt medvetslös, bara medveten om att det är jäkligt kallt ute. Och att det är någon sorts EU-dag vi tydligen firar. Lite skoj med EU-flaggor på bussarna. Alltid något att glädjas åt.
tisdag 8 maj 2007
Den lobbande statsministern
Förre statsministern Persson förbluffade Sverige genom att meddela att han från och med augusti kommer arbeta som konsult åt PR-firman JKL. Hur sjukt är inte det? Ordförande Persson som flera gånger förkastat och varnat för lobbyism. Att som före detta statsminister, mindre än ett år efter sin avgång, erbjuda näringslivet sina kunskaper om politiken kan väl inte rimligtvis stämma väl överens med engagerade tal mot lobby-kulturen? Men det är inte lobbyism som Persson tänker ägna sig åt.
Till DN säger han:
Men snälle Göran, du tänker jobba för JKL. JKL ägnar sig bland annat åt lobbying. Därmed är du de facto redan i lobbyisternas skara. Att inte inse det är ännu värre än att du inte tycks respektera den position du haft i över tio år mer än att du mindre än ett år efter allierar dig med de du säger dig vilja ta avstånd ifrån. Positivt är dock att vi kanske kan få en diskussion kring regelverk kring lobbyism. Efter introduktionen på lobbykursen i skolan inser man att ett sådant regelverk verkligen skulle behövas. Dessutom, var allt snack om att söka lugnet i Torp bara just det? Snack.
Till DN säger han:
"Kommer du att tipsa ett företag om hur den ena eller andra politikern
kan
tänkas reagera?
- Nej, det vore oetiskt, då är jag i lobbyisternas skara. Men däremot kan jag berätta om vilken politisk kultur det är i ett land. Och om jag kan skapa större förståelse för hur svårt det är med politik tror jag det vore en väldig
tillgång för många beslutsfattare i näringslivet. Jag har en överblick över både
svenskt och internationellt näringsliv och politik som rimligen är en viktig faktor."
Men snälle Göran, du tänker jobba för JKL. JKL ägnar sig bland annat åt lobbying. Därmed är du de facto redan i lobbyisternas skara. Att inte inse det är ännu värre än att du inte tycks respektera den position du haft i över tio år mer än att du mindre än ett år efter allierar dig med de du säger dig vilja ta avstånd ifrån. Positivt är dock att vi kanske kan få en diskussion kring regelverk kring lobbyism. Efter introduktionen på lobbykursen i skolan inser man att ett sådant regelverk verkligen skulle behövas. Dessutom, var allt snack om att söka lugnet i Torp bara just det? Snack.
måndag 7 maj 2007
Jävla Nintendo!
Den 9:e december köpte min käre far en Wii-konsol. Självklart planerade jag att omgående låna den och se till att jag blev grym på att svinga Links svärd också i verkligheten (och inte bara genom fåniga knapptryckningar.) Den 9:e december alltså.
Visst visste vi att det var en väntelista (och att vi borde beställt flera månader tidigare) och för att få så bra position som möjligt betalade vi skiten direkt. DEN 9:E DECEMBER!!!
Idag är det den 7:e maj. Har vi sett röken av någon konsol? Inte annat än i form av ständiga mail från företaget som skulle leverera den. Nytt beräknat leveransdatum är... Nytt beräknat leveransdatum är... Nytt beräknat leveransdatum är...
Det värsta är att man inte ens kan bli sur på det svenska företaget. De får helt enkelt inga konsoler från Nintendo. Men om man släpper en konsol som haussas nåt så fruktansvärt, mer eller mindre samtidigt i större delen av världen. Borde man då inte förvänta sig en viss efterfrågan? Tror man inte att det vore bra för varumärket om man faktiskt kunde leverera inom kortare tid än ett halvår?
Fan, nästa gång jag får för mig att köpa något upphaussat ska jag ställa mig i tältkö. Minst sex månader innan.
Visst visste vi att det var en väntelista (och att vi borde beställt flera månader tidigare) och för att få så bra position som möjligt betalade vi skiten direkt. DEN 9:E DECEMBER!!!
Idag är det den 7:e maj. Har vi sett röken av någon konsol? Inte annat än i form av ständiga mail från företaget som skulle leverera den. Nytt beräknat leveransdatum är... Nytt beräknat leveransdatum är... Nytt beräknat leveransdatum är...
Det värsta är att man inte ens kan bli sur på det svenska företaget. De får helt enkelt inga konsoler från Nintendo. Men om man släpper en konsol som haussas nåt så fruktansvärt, mer eller mindre samtidigt i större delen av världen. Borde man då inte förvänta sig en viss efterfrågan? Tror man inte att det vore bra för varumärket om man faktiskt kunde leverera inom kortare tid än ett halvår?
Fan, nästa gång jag får för mig att köpa något upphaussat ska jag ställa mig i tältkö. Minst sex månader innan.
Längtan till London...
Åh, vad jobbigt det är att boka hotell. Snål som Joakim von Anka vill man ju inte betala mer än absolut nödvändigt för ett rum man i allafall knappt ska vara i.
Dessutom finns det miljontals mer eller mindre identiska hotell bara vid Bayswater. Så förmodligen spelar det ingen roll vilket man väljer och då kan ju lika gärna priset avgöra. Engelska hotell är ju dessutom per definition skit (eller charmiga, beroende på vilket humör jag är på) och vad du beställer har inte nödvändigtvis någon koppling till vad du faktiskt får. Sist hade ju jag och Eve beställt tvåbäddsrum och fick ett dubbelrum. Vi fick också det stora privilegiet att få "our own private bathroom", lokaliserat ute i korridoren. Samtliga övriga rum hade vad vi kunde se badrummet i hotellrummet, men vi fick glatt springa i korridoren.
Så egentligen spelar det nog ingen roll vilket hotell vi tar.
Dessutom finns det miljontals mer eller mindre identiska hotell bara vid Bayswater. Så förmodligen spelar det ingen roll vilket man väljer och då kan ju lika gärna priset avgöra. Engelska hotell är ju dessutom per definition skit (eller charmiga, beroende på vilket humör jag är på) och vad du beställer har inte nödvändigtvis någon koppling till vad du faktiskt får. Sist hade ju jag och Eve beställt tvåbäddsrum och fick ett dubbelrum. Vi fick också det stora privilegiet att få "our own private bathroom", lokaliserat ute i korridoren. Samtliga övriga rum hade vad vi kunde se badrummet i hotellrummet, men vi fick glatt springa i korridoren.
Så egentligen spelar det nog ingen roll vilket hotell vi tar.
lördag 5 maj 2007
Vitsippan ute i backarna står...
Det blåste mer än jag trodde, men fint är det ute. Vitsippor är fint. Denna från min forna hamsterbegravningsplats. Betydligt finare plats nu när där ligger en lekplats istället för en soptipp. All förändring är inte av ondo. Nu kommer jag missa bussen till pendeln. Och då hinner jag inte i tid för Gnagis-land. Jobbigt. Synd att det inte blev några Gnagis-gig för mig. Hade varit kul (och fruktansvärt varmt).
Ut i solen ska vi gå...
Var glad i hågen på väg ut genom dörren när jag insåg att jag inte använt mp3-spelaren på ett par månader och att den enda filen på var min mycket dåliga intervju med en sosse-riksdagsledamot. Inte riktigt det jag vill lyssna till kanske. Så medan vi fyller på disken igen fastnar vi framför datorn.
Annars är dagens stora fråga: är det här min bror (i lastbilen)? Själv är jag lite skeptisk, men det är ändå ganska likt och med lite konstig vinkel så...
Annars är dagens stora fråga: är det här min bror (i lastbilen)? Själv är jag lite skeptisk, men det är ändå ganska likt och med lite konstig vinkel så...
fredag 4 maj 2007
Produktiv
Känner att jag börjar bli otroligt produktiv nu. Klarat av mängder av den enorma telefonlista jag hade. Fan, har inte ringt DN. Får bli nästa.
Har börjat research av Västerås och anmält RSS-prenumeration på kommunens information. Lite snopet att man får varenda sida som uppdateras kanske. Men vem blir inte lyckligare av att få reda på att Gransångarens förskola har fyra avdelningar och arbetar enligt Reggio Emilia.
I och för sig inte jag (men det kommer väl.)
Har börjat research av Västerås och anmält RSS-prenumeration på kommunens information. Lite snopet att man får varenda sida som uppdateras kanske. Men vem blir inte lyckligare av att få reda på att Gransångarens förskola har fyra avdelningar och arbetar enligt Reggio Emilia.
I och för sig inte jag (men det kommer väl.)
Optiker-ångest
Har nu bokat optikertid efter månader av vånda. Inte för att jag egentligen har nåt emot optiker. Bara deras priser. Och så var jag sjukt sur på min förra optiker efter som de varr så dryga i telefon. Men nu är det gjort. Skönt. Fast priset, speciellt eftersom jag behöver nytt av allt, ger mig ångest. Jobbigt.
Mat
1. Jag är hungrig.
2. Jag vill inte laga mat.
Slutsats. Antingen får jag gå hungrig eller så får jag laga mat. Om jag inte går och handlar något färdigt. Men det har jag inte råd med. Skit.
2. Jag vill inte laga mat.
Slutsats. Antingen får jag gå hungrig eller så får jag laga mat. Om jag inte går och handlar något färdigt. Men det har jag inte råd med. Skit.
Oförklarliga Blogger
Varför kan jag inte göra inläggstexten större? Även om man byter från Bloggers standard-templates borde man väl ändå kunna använda deras verktyg. Vad hände med valfriheten?
Istället tror jag ska ta mig i kragen och ringa några av de femtielva samtal som står på min lista. Har ingen lust alls.
Just nu inte heller jättelust att flytta till Västerås. Insåg precis att jag varit där max fyra gånger, inte har någon aning om avstånd mellan olika områden och att många av stadsdelarna har fåniga namn. Lustigkulla till exempel. Menade de allvar när de döpte området till det?
Fast några positiva saker kring morgonens webbutforskning av stan. Vlt:s redaktion ligger precis vid vatten (som tydligen heter Svartån). Och hela stan ligger vid Mälaren (som jag egentligen visste, men förträngt.) Vatten är positivt. Gillar vatten.
Istället tror jag ska ta mig i kragen och ringa några av de femtielva samtal som står på min lista. Har ingen lust alls.
Just nu inte heller jättelust att flytta till Västerås. Insåg precis att jag varit där max fyra gånger, inte har någon aning om avstånd mellan olika områden och att många av stadsdelarna har fåniga namn. Lustigkulla till exempel. Menade de allvar när de döpte området till det?
Fast några positiva saker kring morgonens webbutforskning av stan. Vlt:s redaktion ligger precis vid vatten (som tydligen heter Svartån). Och hela stan ligger vid Mälaren (som jag egentligen visste, men förträngt.) Vatten är positivt. Gillar vatten.
Teoridiskussion på tunnelbanan
Gårdagens tunnelbanefärd var nog bland de värsta på länge. Ungefär vid Mariatorget börjar en gäll, genomträngande röst orera om positivismen. Hur intressant den och den teoretikern är. Hur vissa forskare bara skriver tjocka böcker för att fylla sina plånböcker.
Säkert en jätteintressant diskussion.
Men på tunnelbanan halv nio?
Sjukt morgontrötta jag orkar inte höra era diskussioner om fenomenologi. Speciellt inte när ni tydligen har tenta inom en halvtimme och står och diskuterar vad det egentligen betyder. Jag skiter faktiskt i om du anser att begreppet sanning är en fråga för religionen eller för vetenskapen.
Jag orkar inte höra det!
Vetenskapsteori är dessutom bland det mest onödiga svenska studenter slänger sina studielån på. Jag kan absolut förstå poängen med det, men det ligger på för många kurser, för många poäng i förhållande till vad någon har användning för. Bättre vore istället att vi lägger utbildningstiden på sådant vi faktiskt har nytta av. I mitt fall, till exempel hur man konkret får tag på en nyhet.
Fast gå över i att skriva om allas vår bitterhet mot JMK-ledningen var ju inte riktigt tanken med inlägget. Fast en väldigt logisk följd.
Säkert en jätteintressant diskussion.
Men på tunnelbanan halv nio?
Sjukt morgontrötta jag orkar inte höra era diskussioner om fenomenologi. Speciellt inte när ni tydligen har tenta inom en halvtimme och står och diskuterar vad det egentligen betyder. Jag skiter faktiskt i om du anser att begreppet sanning är en fråga för religionen eller för vetenskapen.
Jag orkar inte höra det!
Vetenskapsteori är dessutom bland det mest onödiga svenska studenter slänger sina studielån på. Jag kan absolut förstå poängen med det, men det ligger på för många kurser, för många poäng i förhållande till vad någon har användning för. Bättre vore istället att vi lägger utbildningstiden på sådant vi faktiskt har nytta av. I mitt fall, till exempel hur man konkret får tag på en nyhet.
Fast gå över i att skriva om allas vår bitterhet mot JMK-ledningen var ju inte riktigt tanken med inlägget. Fast en väldigt logisk följd.
onsdag 2 maj 2007
Vår i luften
Ibland önskar jag att min pollenallergi varit lite mer uppenbar. Allmän trötthet och huvudvärk är ingen bra påminnelse att käka medicinen.
Ja, ja, men fint med ljusgröna träd är det ju i alla fall.
Ja, ja, men fint med ljusgröna träd är det ju i alla fall.
tisdag 1 maj 2007
Dags att starta ett sågverk?
Första maj, röda fanor och banderoller.
Har aldrig lyckats hetsa upp mig över första maj.
Vad som däremot fortfarande får mig att se rött är återblickar på SSU:s besök i min gymnasieklass inför valet 2002. Alla ungdomsförbund var där och klassen gick från parti till parti enligt ett noga planerat schema. Vi hade väl ungefär 30 minuter för varje parti.
De flesta körde helt enkelt någon slags frågestund. Och efter några minuter kom till och min halvsega klass igång. Och förväntningarna byggdes upp inför SSU-träffen. Regeringsparti och allt. Folk var fulladdade med frågor.
Och vad händer?
SSU-folket börjar berätta en saga. Pekar på några av oss och säger att den och den äger ett sågverk, de och de jobbar där. Genom att organisera sig lyckas arbetarna få bättre villkor. Efter 25 minuters historieberättande för fem-åringar sitter 30 stycken frustrerade 18-åringar i klassrummet.
Kanske hann vi med 4 frågor på de fem minuterna som återstod, jag vet inte. Men vi var många som var upprörda. Ungdomsförbundet för det svenska regeringspartiet tog oss inte på allvar som individer, som framtida väljare. Visst är historieskrivning viktigt, men ännu viktigare är det att uppmuntra ungdomar som faktiskt vill diskutera. Att inte SSU fattade det är helt obegripligt.
Kanske var deras besök i min skola ett undantag, men det kändes lite för välregisserat för det. Lite komiskt att när det finns så mycket som borde bli bättre, som borde diskuteras när en hel dag är vikt för det, är det SSU:s taskiga attityd mot gymnasieelever jag kommer att tänka på.
Har aldrig lyckats hetsa upp mig över första maj.
Vad som däremot fortfarande får mig att se rött är återblickar på SSU:s besök i min gymnasieklass inför valet 2002. Alla ungdomsförbund var där och klassen gick från parti till parti enligt ett noga planerat schema. Vi hade väl ungefär 30 minuter för varje parti.
De flesta körde helt enkelt någon slags frågestund. Och efter några minuter kom till och min halvsega klass igång. Och förväntningarna byggdes upp inför SSU-träffen. Regeringsparti och allt. Folk var fulladdade med frågor.
Och vad händer?
SSU-folket börjar berätta en saga. Pekar på några av oss och säger att den och den äger ett sågverk, de och de jobbar där. Genom att organisera sig lyckas arbetarna få bättre villkor. Efter 25 minuters historieberättande för fem-åringar sitter 30 stycken frustrerade 18-åringar i klassrummet.
Kanske hann vi med 4 frågor på de fem minuterna som återstod, jag vet inte. Men vi var många som var upprörda. Ungdomsförbundet för det svenska regeringspartiet tog oss inte på allvar som individer, som framtida väljare. Visst är historieskrivning viktigt, men ännu viktigare är det att uppmuntra ungdomar som faktiskt vill diskutera. Att inte SSU fattade det är helt obegripligt.
Kanske var deras besök i min skola ett undantag, men det kändes lite för välregisserat för det. Lite komiskt att när det finns så mycket som borde bli bättre, som borde diskuteras när en hel dag är vikt för det, är det SSU:s taskiga attityd mot gymnasieelever jag kommer att tänka på.
lördag 28 april 2007
RSS is the shit
Haha, insåg just att min RSS-läsare just nu har 541 inlägg.
84 olästa, fast ytterligare ett 250-tal har jag ju inte läst utan bara bläddrat förbi.
Sjukt mycket olästa mail också, fast de flesta är ju trippeldubletter från regeringen. De måste jag nog rensa ut. Annars får jag ångest. Trippeldubletter stör mig. Precis som om jag råkar radera alla tre dubletter. Viktig info att ha i datorn ju.
Mark borde vara stolt.
84 olästa, fast ytterligare ett 250-tal har jag ju inte läst utan bara bläddrat förbi.
Sjukt mycket olästa mail också, fast de flesta är ju trippeldubletter från regeringen. De måste jag nog rensa ut. Annars får jag ångest. Trippeldubletter stör mig. Precis som om jag råkar radera alla tre dubletter. Viktig info att ha i datorn ju.
Mark borde vara stolt.
Final eller bara början
Så äntligen dags att ta tag i bloggandet som varit på gång i ett par månader. Får se vart det bär hän...
Lite tom i huvudet och hjärtat just nu efter att de underbara tjejerna i Älvsjö förlorat finalen mot Täby med 4-1. Men matchen var jämn och hade vi bara kommit till skott hade det lika gärna slutat tvärtom. Stort i alla fall med final och topp 2 i Stockholm. Det var det nog ingen som trodde i början på säsongen. (Själv trodde jag knappt på det ens i går kväll.)
Blev hemskt nog intervjuad i halvtid, trots att jag skrikit nej, nej, nej, när de övriga ledarna tyckte jag skulle ta det. "Du är ju journalist", sa Annica som argument. Just därför inte. Min grej är knappast att svara på frågor.
Jaja, gjorde väl inte bort mig alltför mycket. Speakern hörde förvisso fel när jag sa att vi i andra halvlek skulle bli bättre på att komma till skott och upprepade "bättre skott". STOR skillnad. Men hade i alla fall en privat hejaklack ledd av Eve och Miche som jublade högt när mitt namn av oförklarlig anledning skreks ut i högtalarna. Kul att se Miche in the flesh igen förresten. Bloggar från andra sidan jordklotet är nog bra, men några osammanhängande samtal blir det ju inte.
I övrigt lugn kväll framför mig som ska spenderas sovandes i soffan. Måste ju vila ikapp mig efter slitet med vårt fenomenala webbmagasin Nyfiken Grön.
Lite tom i huvudet och hjärtat just nu efter att de underbara tjejerna i Älvsjö förlorat finalen mot Täby med 4-1. Men matchen var jämn och hade vi bara kommit till skott hade det lika gärna slutat tvärtom. Stort i alla fall med final och topp 2 i Stockholm. Det var det nog ingen som trodde i början på säsongen. (Själv trodde jag knappt på det ens i går kväll.)
Blev hemskt nog intervjuad i halvtid, trots att jag skrikit nej, nej, nej, när de övriga ledarna tyckte jag skulle ta det. "Du är ju journalist", sa Annica som argument. Just därför inte. Min grej är knappast att svara på frågor.
Jaja, gjorde väl inte bort mig alltför mycket. Speakern hörde förvisso fel när jag sa att vi i andra halvlek skulle bli bättre på att komma till skott och upprepade "bättre skott". STOR skillnad. Men hade i alla fall en privat hejaklack ledd av Eve och Miche som jublade högt när mitt namn av oförklarlig anledning skreks ut i högtalarna. Kul att se Miche in the flesh igen förresten. Bloggar från andra sidan jordklotet är nog bra, men några osammanhängande samtal blir det ju inte.
I övrigt lugn kväll framför mig som ska spenderas sovandes i soffan. Måste ju vila ikapp mig efter slitet med vårt fenomenala webbmagasin Nyfiken Grön.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)